Arkiv för november, 2009

Firewater Glasgow-mitt klubbparadis!

Posted in Uncategorized with tags on november 27, 2009 by addejoydiv

interior: image 00preview.jpgMed Firewaters slogan Real music-Hard liquor har klubben på Sauchiehall Street i centrala Glasgow väl sammanfattat receptet på en lyckad kväll. Många klubbar lovar mycket men levererar lite. Detta gäller inte Firewater. Redan nedanför trappan i källaren pryds en hel vägg med Strummer & co i The Clash och förbererader dig för vad som väntar. M a o vill du höra RnB så hör du inte hemma här. Alkoholen märks helt enligt vad som lovas och musiken som spelas är som om DJ:n har blivit hembjuden till mig för att göra lite shyssta mixar av min egen skivsamling. Hela kvällen slungas ut kanonmusik från Kasabian, Courteeners, Stone Roses, View, Coldplay, Arctic Monkeys, The Clash, Glasvegas, Franz Ferdinand mm mm mm…. Fullkomligt lysande! Missa inte klubben eller den närliggande The Cellars (som förövrigt har omslaget till Joy Divisions Unknown pleasures som skylt) om du har dina vägar förbi Glasgow.  

Annonser

Carolina Wallin Pérez-Pärlor och Svin

Posted in svenskt with tags , , , on november 27, 2009 by addejoydiv

Kent har levt på lånad tid hos mig i ett antal år. Redan när jag fick en lyssningskopia av Vapen och Ammunition var jag negativt inställd. Jag hade hört det tidigare, Kent hade blivit för stora, alla lovordade dem för allt de gjorde och fick därför femtielva grammisar. Samtidigt hade den lite tystlåtne Jocke Berg som jag hade intervjuat för lokalradion inför Verkligen vuxit ur sin kostym och blivit en dryg surpuppa i skinnbyxor. Totalt avig inställning från min sida med andra ord. I alla fall, jag började lyssna på skivan och fann att jag älskade den. Ett par år senare var det så dags igen. Samma inställning, samma slutresultat. Du & jag döden håller jag personligen som Kents bästa album. Sedan var det dock slut. Tillbaka till samtiden växte aldrig riktigt ut i mina öron och jag är faktiskt inte helimponerad i Röd heller….än ska jag väl tillägga.

Därför känns det fantastiskt att höra en samling Kent-låtar i lugn jazztappning på Carolina Wallin Pérez skiva Pärlor & Svin. Hennes klara röst ger oss varje ord i texterna vilket hjälper till att lyfta de redan fantastiska låtarna ytterligare. Därmed inte sagt att hennes versioner på något sätt skulle vara bättre än Kents. Däremot annorlunda och kompletterande. Det känns skönt att Carolina fått med jazzinfluenserna så att inte resultatet inte bara varit ett antal ackustiska ballad-versioner av Kent vilket hade känts billigt och uppenbart. Slutsatsen är i alla fall att jag blir sugen på att lyssna på Kent igen och det måste bara vara ett gott betyg.

Carolina Wallin Pérez – Pärlor Och Svin